Teckning

En skulptur som heter ”Teckning” kanske får en betraktare att undra?

Konstnären Helena Mutanen har i denna skulptur utgått från en teckning från slutet 1800-talet som först publicerades i ett tyskt humormagasin.
Bildtexten löd: ”Vilka djur liknar varandra mest?”.

Denna typ av dubbeltydiga bild är intressant då hjärnan tenderar att först identifiera antingen en kanin eller en fågel. Först efter en stund upptäcker man att den samtidigt kan föreställa båda dessa djur.

En både humoristisk och tankeväckande konstgestaltning i detta bostadsområde i Järnbrott.

Konstverket är beställt och bekostat av Bostadsbolaget i Göteborg och kom på plats i april 2019.

Konstnärens hemsida: www.helenamutanen.com

Non-violence

Carl Fredrik Reuterswärds skulptur föreställande en pistol med en knut på pipan får numer anses närmast ikonisk.

Skulpturen finns på ett stort antal platser i Sverige och internationellt, där den mest kända placeringen torde vara den utanför FN-huset i New York. Den finns också att se i Berlin, Peking, Kapstaden och i ett flertal svenska städer.

Konstnären skapade ”Non-violence” första gången 1985 och enligt honom själv var det ett uttryck sorg efter mordet på John Lennon 1980. Som symbol för antivåld är den nu känd över stora delar av världen.

1997 skänktes detta verk till Göteborgs Stad av paret Annemarie och Sven-Åke Sjöholm som efter sin död bland annat grundade stiftelsen Önskebrunnen som stöder funktionshindrade barn och ungdomar.

Rymdballerina

Konstnären Göran Häggs ”Rymdballerina” beställdes och bekostades av Statens konstråd i början av 2000-talet.

Inne på Chalmers område där tidigare Vasa sjukhus låg, står skulpturen ”Rymdballerina” som i sitt material och uttryck för tankarna till hur flygplan och rymdraketer är konstruerade. En mängd sammanfogande nitar förstärker också detta uttryck.

Trots sitt ”tekniska” uttryck finns det också ett stort mått av humor i detta verk, vilket titeln kan leda tankarna till. Ordet Rymdballerina låter i sig som en motsats till skulpturens stela utseende, men bara  tanken på hur detta stora tunga objekt plötsligt skulle börja dansa en knyckig version av Svansjön på en ödslig stepp på en avlägsen planet kan få en att dra på smilbanden.

Kanske fanns det också en tanke från konstnärens sida när han fick uppdraget att göra en konstgestaltning till Chalmers Tekniska högskola; Att aldrig glömma, att i all den teknik som skapas till och för människan, också tillföra en humanistisk infallsvinkel.

Bara ett tiotal meter från ”Rymdballerina” är Gunilla Bandolins ”Fågelberget” placerad.

Konstnärens hemsida

Fågelberget

Inne på området som tidigare hörde till Vasa sjukhus, men som numer tillhör Chalmers Tekniska högskola invigdes detta verk 2012.

Titeln på verket är ”Fågelberget” och har hämtat sin inspiration från västkustens klippformationer. Med åren har det också antagit en färg som gör att det i högre grad påminner om de grå bohuslänska klipporna, jämfört med när träet var nytt.

Detta är inte enbart en skulptur i traditionell betydelse utan i lika hög grad en yta att använda som sittplats, samlingsplats eller att klättra på. En plats som definieras utifrån vad brukarna gör med den.

Skulpturen fanns på plats i slutet av 2010, knappt två år före den formella invigningen.

Läs mer om konstnären Gunilla Bandolin.

Fredrik Henrik af Chapman

På gräsytan framför Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Sist i raden står porträttet av Fredrik Henrik af Chapman (1721-1808). Det är också det som placerades tidigast och kom på plats redan 1921. Invigningen hölls den 9 september vilket var på 200-årsdagen av Chapmans födelse.

Fredrik Henrik af Chapman föddes 1721 på Nya Varvet i Göteborg. Hans föräldrar Thomas Chapman och Susanna Colson flyttade från England till Sverige i början av 1700-talet. I och med hans uppväxt på ett varv, kan man lätt tro att det hade en avgörande betydelse för hans val av yrkesbana i livet.

När han var femton år gammal gick han till sjöss och efter en vistelse i England, där han utbildat sig till skeppstimmerman, återvände han 23 år gammal till Göteborg där han tillsammans med Samuel Bagge (1774-1814) startade ett varv. De hade bland annat Ostindiska kompaniet som uppdragsgivare och arbetade med underhåll av deras skepp.

Af Chapman var en vetgirig man som hade gott om praktiska kunskaper inom skeppsbyggnation men han ville tillägna sig mer teoretiska kunskaper och studerade i Lund, Stockholm, England, Holland och Frankrike.

Han blev snart en efterfrågad person då det fanns ett stort behov av hans kunskaper inom skeppsbyggnation i Sverige vid denna tid. I mitten av 1700-talet fick han arbete vid flottan i Karlskrona. Hans avancemang fortsatte och han blev så småningom Sveriges överskeppsbyggmästare. Som ett bevis på kungens uppskattning för hans insatser blev han 1772 adlad av Gustav III och kunde därefter lägga till ”af” i sitt namn.

År 1781 blev han utnämnd till chef över varvet i Karlskrona där han fortsätter att producera ett stort antal skepp och han ritar även flera byggnader som fortfarande finns kvar.

Af Chapman dör 1808 vid en ålder av 87 år och ligger begravd norr om Karlskrona.

Mer om af Chapman (wikipedia)

Oscar Kjellberg

På gräsytan framför Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Näst efter Hugo Hammar står porträttet av  Oscar Kjellberg (1870-1931) som avtäcktes 1957.

Kjellberg som var ingenjör och uppfinnare var den som utvecklade den elektriska svetstekniken som kom till stor användning ombord på fartyg. Lindholmens verkstad, där han arbetade var med och finansierade starten av företaget ESAB som var verksamt i Sverige, England och Ryssland. Hans uppfinning kom att få en stor och viktig betydelse för skeppsbyggnaden världen över.

Hugo Hammar

På gräsytan framför Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Näst efter Dan Broström står porträttet av  Hugo Hammar  (1864-1947) som avtäcktes 1949.

Hugo Hammar var en svensk skeppsbyggare och hade ett stort antal prestigefyllda uppdrag. Han grundade Götaverken i Göteborg och var dess verkställande direktör under åren 1910-1938. Han satt även i styrelsen för Chalmers tekniska institut där han tidigare utbildat sig.

Läs mer om Hugo Hammar (wikipedia)

Läs mer om konstnären 

Dan Broström

På gräsytan framför Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Näst efter Wilhelm R. Lundgren står porträttet av  Dan Broström (1870-1925) som avtäcktes i samband med Sjöfartsmuseets invigning 1933.

Dan Broström är kanske den mest publikt kända bland de fem porträtterade personerna, kanske främst på grund av sin ledande ställning i Axel Broström & Son som han tog över efter sin far Axel Broström. Från 1905 och fram till sin död 1925 var Dan Broström ensam ägare till företaget (som därefter övertogs av hans son Dan-Axel Broström 1915-1976).

Dan Broström som avled endast 55 år gammal i en bilolycka utanför Halmstad 1925, var verksam i som ledamot i ett stort antal styrelser, verkställande direktör för AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet, 1906–1911 riksdagsman, samt ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1901–1916.

Det är i högsta grad tack vare en generös donation 1918 på en miljon kronor, från det av Broström kontrollerade  bolaget Tirfring, som Sjöfartsmuseet i Göteborg kunde uppföras. Dan Broström donerade också personligen 300 000 kronor till Göteborgs Stad inför stadens 300-årsjubileum.

Läs mer om konstnären

Läs mer om Dan Broström

 

W.R Lundgren

På gräsytan framför Sjöfartsmuseet står fem stycken porträtt av personer som på olika sätt bidragit till sjöfartens utveckling i Göteborg.

Denna typ av porträtt i form av en pelare som avslutas med ett huvud benämns ”herm” och härstammar ursprungligen från Hermeskulten i det antika Grekland.

Längst till vänster är porträttet av Wilhelm R. Lundgren (1856-1914) placerat.

W.R Lundgren gick till sjöss i unga år och utbildade sig senare till styrman och sjökapten i Göteborg. Tillsammans med redaren Justus A. Waller bildade han 1887 rederiet Concordia och senare även Rederi AB Nike. Han var också delaktig i tillkomsten av Rederi AB Transatlantic, Svenska Amerika Linjen, Svenska Sydafrikalinjen samt Svenska Australlinjen.

År 1906 bildade han Sveriges Redareförening och han medverkade också i arbetet med tillkomsten av Sjöfartsmuseet i Göteborg.

Lundgren verkade också politiskt och satt i stadsfullmäktige i Göteborg och var  riksdagsman 1910-11.

Flera stiftelser som bär hans namn tillkom efter hans död på initiativ av hans hustru Martina Lundgren: Stiftelsen Wilhelm Lundgrens minne för bostadshjälp åt personer inom sjöfartsnäringen i Göteborg, Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Vetenskapsfond och Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Understödsfond.

Porträttet är utfört av den svenske skulptören Arvid Bryth (1905-1997).

Fågelberget

På en stor gavelvägg av tegel har konstnären Bertil Malmstedt skapat en boplats för sina stiliserade fåglar i bränd lera.

Från hål i tegelväggen tittar nyfiket ett antal fåglar fram. Kanske ligger de och ruvar på sina ägg eller väntar de spanande ut för att se om deras partner är på inflygning med mat till fågelungarna?

Oavsett vad man tänker så är det en underfundig och humoristisk gestaltning.