• Viktor Rydbergs-monumentet© Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
  • Viktor Rydbergs-monumentet© Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
  • Viktor Rydbergs-monumentet© Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
  • Viktor Rydbergs-monumentet© Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
  • Viktor Rydbergs-monumentet© Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
  • Viktor Rydbergs-monumentet© Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
  • Viktor Rydbergs-monumentet© Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
  • Viktor Rydbergs-monumentet© Ninnan Santesson/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017


Viktor Rydbergsmonumentet (Den siste Athenaren)

Konstnär: Ninnan Santesson
Material: Brons, sockel i sandsten
Mått: (hxbxd): Skulptur: ca 180 cm höjd, postament: ca 330 cm
Placering: Viktor Rydbergsgatan 7, 411 34 Göteborg, Sverige visa karta-->
Placerat år: 1930

Om verket:

Torsdag den 3 april 1930 invigdes detta monument över den svenske författaren Viktor Rydberg (1828-1895).

Rydberg var förutom författare även verksam som journalist, religionsfilosof, kulturhistoriker och språkvårdare. Han var också medlem i Svenska Akademien. Under åren 1855-1876 arbetade han som journalist på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Hans mest kända litterära verk är romanen ”Singoalla”, men han skrev även texten till den kända julpsalmen ”Gläns över sjö och strand”.

Konstnären Ninnan Santesson (1891-1969) som utfört monumentet föddes på det dåvarande säteriet Tjolöholm (senare sålt till James Fredrik Dickson och som där uppförde Tjolöholms slott) utanför Kungsbacka. Ninnan Santesson studerade på Konstakademin i Stockholm 1911-13 och for därefter till Paris för vidare studier. I Paris träffade hon Siri Derkert med vilken hon utvecklade en livslång vänskap.

Motivet till detta monument är hämtat från Rydbergs roman ”Den siste Athenaren” från 1859, som hade stor betydelse för den svenska romankonstens utveckling. Romanen skildrar kristendomens seger över den antika kulturen.
Med den tidens acceptans för stora gester ser vi den atenska soldaten knäböja med sitt svärd nedlagt och blicken riktad upp mot himlen (i aktning över den gud som visat sig ha starkare krigare för sin sak?) erkännande sig besegrad.

Utöver detta verk har konstnären även utfört reliefen ”Erik Dahlberg” på Aschebergsgatan i Göteborg.

-Tillbaks till konstkartan-